Om glas, fyllnadsgrad och scenarier

Skriven av Michael Livijn

Burenstam & Partners chefsstrateg Michael Livijn pratar om halvfulla och halvtomma glas och upp på scen släpper han avkastning för globala och svenska aktier – också inflation, räntor och centralbanker. Men vad menar han egentligen med de där glasen och spelar fyllnadsgraden någon roll i ett helikopterperspektiv?  

Redan de gamla grekerna debatterade passionerat kring om glaset var halvfullt eller halvtomt och eftersom de uppenbarligen inte kom fram till ett definitivt svar fortsätter den debatten in i våra dagar. Vad gäller marknaden så är debatten i full gång, dagligen. Ska den upp eller ner? Ett filosofiskt dilemma i sammanhanget är om det faktiskt inte händer någonting, alltså att marknaden rör sig i sidled. Investerare och marknadsaktörer brukar dock gilla ett lite mer binärt tänkande, så oftast handlar argumenten om antingen den ena eller andra riktningen. Och som vanligt finns det oändligt med data att bygga sina analyser på (om data, läs mer här), och analyser i sig är det ju knappast heller brist på. Upplagt för en spänstig debatt med andra ord!

Tittar vi tillbaka lite på hösten har glaset både varit halvfullt, halvtomt och varken eller. Efter en hygglig sommar blev det lite halvskakigt under september, med vad som upplevdes som stora nedgångar, något som bytte skepnad månaden efter. November har hittills bjudit på en blandad påse, aktier har fortsatt sin resa uppåt medan räntesidan haft det lite mer motigt. Överlag har det varit en lite mer sidledes tendens än föregående månader. Fågel, fisk och mitt emellan med andra ord.

Jag skulle dock vilja hävda att det är helfullt om vi drar ut perspektivet till att omfatta hela 2021 (hittills). Samtidigt kommer ett sådant påstående med vissa risker. För nästan 30 procentenheter upp för globala aktier, och ytterligare runt fem procentenheter för svenska aktier, hör faktiskt inte till vanligheterna (låt vara att den svenska kronans svaghet hjälpt till lite, men motsvarande siffra i lokal valuta är ändå imponerande 23,5 procentenheter). Efter ett sådant rally brukar en viss misstänksamhet komma smygande, ser inte glaset extremt halvtomt ut? Fast marknaden har faktiskt alltid rätt, priset på en tillgång just nu avspeglar all tillgänglig information om nämnda tillgång. Och ändå upplever vi att det är fel eftersom vi är oense om glasets fyllnadsgrad!

Vilket osökt för oss in på det här med scenarier. Hur ska man tänka när det har varit en så pass stark period på världens marknader? Jag gör absolut inte anspråk på att sitta inne med något svar, men en första utgångspunkt i min bok är att fundera lite kring avkastningsförväntningarna, framförallt mina egna. I det fallet sticker jag knappast ut hakan genom att säga att jag inte tror på liknande siffror under 2022. Jag har gärna fel, men att det blir ännu ett år med drygt fyra gånger högre avkastning än förväntat i aktiemarknaden är för mig ett scenario som ligger rätt långt ut i svansen. Då är det lättare att måla upp det motsatta. Potentiella utmanare som partykraschare saknas inte, i den ringhörnan hittar vi inflation, stigande räntor, centralbanksmisstag, Covid-19, värdering och säkert några till. Att det per automatik skulle innebära att ett skräpår är på ingång köper jag heller inte. Det finns faktiskt starka kandidater i andra ringhörnan också, som till exempel tillväxten, vinsterna och trots all rädsla för det motsatta, fortsatt låga räntor (speciellt i reala termer). Stalltipset blir därför att vi kommer att fortsätta att käbbla om glaset är halvtomt eller halvfullt även under 2022.

Ett standardtips, som är extra aktuellt ett år som detta, är att se över din portföljs övergripande allokering. Med tanke på att aktiemarknaden gått så pass starkt är det sannolikt att din andel aktier är högre än vad den ska vara långsiktigt. Att rebalansera portföljen är därför en stark rekommendation. Lyckligtvis handlar en sådan övning inte om vad du har för scenario för marknaden framöver, utan om att risknivån i portföljen ska motsvara din egen, långsiktiga risknivå. Med det gjort kan man med gott samvete observera halvtomt/halvfullt-debatten lite från sidlinjen!

Text: Michael Livijn

Dela artikel

Michael Livijn