Hur kommer ekonomin att se ut efter viruskrisen? Det finns hopp

Marknad / Erling Røed Larsen
2020-03-30

Samhället måste bestämma sig för vem som ska äga vad.

Oljepriserna rasar. Börsen faller. Gatorna töms. Ett virus har drabbat världsekonomin. Det viktigaste nu är den medicinska kampen mot viruset, men ekonomiska interventioner har också betydelse. Vilka företag kommer att överleva – och hur kommer ekonomin att se ut efteråt? Det korta svaret är att om vi inte gör någonting så kommer det att bli så pass stora konkursras – inom turism, kultur, handel och servicesektorn – att ekonomin blir oigenkännlig.

Men kommer vi att stå i ruiner? Nej. Det är ingen meteor som har slagit ner. Byggnader står kvar. Flygplan fungerar. Butikerna är där. Färdigheter är inte förlorade.

Men två frågor uppstår:

  • Vem ska betala för intäktsbortfall under krisen?
  • Vem kommer att äga företagen efter krisen?

Dessa frågor hänger ihop, eftersom det finns två saker som ska fördelas i en ekonomi:

  • Vad som produceras, nämligen varor och tjänster.
  • Vad som producerar, nämligen produktionsmedel.

Ska viruset få förstöra företagsägandet?

Hämta kaffe. Här kommer en snabbkurs:

I en marknadsekonomi decentraliseras beslut. Det är smart i normala tider, eftersom det finns miljontals huvuden som bestämmer vad som skall produceras och av vem. Marknaden är en informationskoordineringsenhet där kunder röstar med sina plånböcker – och skickar signaler till företag. Företag jämför signalerna mot kostnader när de fattar beslut om vad de ska göra. Men det finns situationer där marknadsbaserade lösningar inte ger de bästa lösningarna för samhället. Ett företag som förorenar tar inte hänsyn till samhällskostnader och producerar för mycket och sätter priset för lågt.

 

Erling Røed Larsen

Samhället måste ingripa

I viruskrisen måste samhället också gripa in: först medicinskt, därefter ekonomiskt. Det medicinska ingreppet innebär att vi behöver lugna den ekonomiska aktiviteten för att lugna viruset. Det sker asymmetriskt och tvingar fram ekonomiska nödlösningar eftersom en av pelarna i ekonomin, ägarskapet, kan förstöras. Om vi tror att människor ska skonas från – eller få hjälp med – händelser som sker utanför deras kontroll, betyder det att vi som samhälle ska se till att varken inkomst eller ägarskap förstörs av viruset. Varför?

Mette förlorar allt, Karin kommer in billigt

Tja, ta restaurangen Mettes Michelinstjärna. Låt oss säga att Mette äger köksutrustning och inventarier, men hyr lokaler. Säg att företaget före viruskrisen hade tio miljoner i omsättning per år. Fem miljoner spenderas på varor och löner och fyra miljoner på ränta och hyra. Överskottet är en miljon. När restaurangen stängs har den inga intäkter. Den permitterar anställda och stoppar varubeställningar. Det minskar kostnaderna, men får konsekvenser för anställda och leverantörer. Mettes kostnad är ju Minas inkomst – så en negativ spiral är igång. Spiralen är självförstärkande, och osäkerheten är ett ekonomiskt virus. Även om ägaren minskar sina kostnader måste hon betala hyra och ränta, det vill säga fasta kostnader. Det är dessa som förstör henne. Företaget tömmer först sitt bankkonto och får därefter ett lån. Till slut går Mettes Michelinstjärna i konkurs. Ägaren har tappat allt. Men kocken har inte tappat sina färdigheter och köksutrustningen fungerar. Godset säljs till Karin, som startar Karins Michelinstjärna. Mette har förlorat allt, men Karin kommer in billigt.

Det handlar om ett livsverk

Exemplet visar att vi måste fundera över fyra olika villkor:

  • Permitteringar
  • Självförstärkande spiraler
  • Arbetstagarnas återkomst
  • Ägarskap

För att hantera de tre första har vi system för inkomstskydd, efterfrågestimulering och lön under arbetslöshet. Men det är annorlunda för punkt nummer fyra.

Det är nära kärnan i viruskrisens nya ekonomiska utmaning. Samhället måste bestämma sig för vem som ska äga vad. Det handlar om livsverk, familjeföretag och generationsarbete. Det finns entreprenörer och innovatörer, enskilda företag och små butiker, företagskulturer och tiotusentals öden.

Lyckligtvis har samhället verktyg

Och det finns mer, så stanna. Marie är en innovativ programmerare som överväger att starta ett nytt företag efter viruskrisen eftersom hon har en affärsidé, Snoogle. Men Marie fick se sin mamma Mette förlora allt i en kris – orsakad av fladdermöss 7 000 kilometer bort.

Hon fick se hur hennes mammas lisverk smulades sönder och hon minns smärtsamt hur företaget var uppbyggt av en blandning av kärlek och ångest. Marie släpper idén om Snoogle och satsar på något säkrare.

Viruskrisen kommer då ha påverkat framtida innovation

Lyckligtvis finns det verktyg. Samhället, det vill säga staten, kan bära en del av de förlorade intäkterna, hjälpa till med löner, ge billiga lån och betala tillbaka moms. Då kan företag överleva krisen – även företagares grundvilja.

Artikel av Erling Røed Larsen – professor i ekonomi. Publicerad på Aftenposten.no torsdag, 19 mars, 2020

 

 

 

image

Trygghet

Hur kan vi skapa trygghet idag och i framtiden? Trygghet för barnen? Vad gör vi om det sker en olycka?

Läs mer
image

Bevara & Utveckla

Hur mycket ska vi investera? Hur investerar vi för framtiden? Hur säkerställer vi högsta kvalitet?

Läs mer
image

Skapa

Hur stort kapital behövs för att starta ett företag? Hur utnyttjar vi vår kompetens? Hur kan jag vara med och förändra?

Läs mer

Önskar du träffa oss och lära dig mer?

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig inom kort.

Kontakta oss

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få inspiration, bli uppdaterad och informerad. Registrera dig för vårt nyhetsbrev idag!

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få inspiration, bli uppdaterad och informerad. Registrera dig för vårt nyhetsbrev idag!

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.