Chip(sen) styr ditt liv

Skriven av Michael Livijn

Burenstam & Partners chefsstrateg Michael Livijn lyfter upp chip(sen) på bordet. Han pratar om en ökad efterfrågan och brist på chip i allt ifrån leksaker till vitvaror, hemelektronik och fordon. Hur ser kopplingen ut till börsbolag – och kommer chip(sen) vara en integrerad del i vår vardag även framåt när balansen sakta ändras med ekonomier som öppnar upp och restriktioner som lättas?

I det dagliga marknadsbruset är det lätt att förlora sig i någon av de tusentals aktuella faktorerna som påverkar om riktningen ska upp eller ned. Eller för den delen någon av de tusentals åsikterna om den kommande riktningen som flimrar förbi i våra ständigt uppkopplade liv. Just informationsflödet har ju vuxit exponentiellt sedan en liten manick vid namn smartphone gjorde entré för snart 15 år sedan. Men det är inte bara telefonen som är en källa till information, låt mig ta ett mer vardagsnära exempel: när jag började arbeta för drygt 20 år sedan hade kontorets kaffemaskin en av- och på-knapp. Dagens monster stoltserar med en knivskarp 17,4-tumsskärm, minst tio olika val av dryck och är troligen GDPR-säkrad. Välkommen till IoT (Internet of Things)! Om kaffet har blivit bättre låter jag vara osagt.

Vad är det som möjliggör all information, eller för den delen alla ”smarta” prylar som omger oss? I korthet; chip, massor av chip. Och bristen på halvledare har vi läst en hel del om det senaste halvåret, kanske framför allt från olika fordonstillverkare som fått dra ned eller pausa produktionen på grund av brist på chip. Är det ett övergående problem, en covid-effekt eller är det mer komplicerat än så? Låt oss hoppa ned i kaninhålet som är leveranskedjan för chip.

Ett chip eller halvledare börjar som en silikon-skiva (wafer) som sedan ”printas” med transistorer eller integrerade kretsar. Den senaste teknologin använder 300 mm skivor och printas med 5 nm (nanometer) stora transistorer. Sedan styckas skivan i delar som blir de färdiga chipen, att användas till minnes-chip eller processorer. Ovanstående process möjliggör att runt 7 biljoner(!) transistorer får plats på en skiva. Chip av den här kalibern återfinns i din senaste iPhone eller avancerade grafikkort och kostar från 100 USD och uppåt. Under 2022 kommer den första fabriken som går ned till 3 nm i drift, och investeringskostnaderna är minst sagt hisnande i detta segment. De tre största spelarna väntas investera runt 100 miljarder USD i år. Fast det är här marginalerna finns. Det låter förstås imponerande att runt 1 miljard smartphones tillverkades förra året men det ska ställas i relation till att den totala tillverkningen av chip uppgick till runt 1 biljon. Och det är med de resterande 999 miljarderna (give or take) som huvuddelen av bristen föreligger.

Ju mindre avancerat ett chip är, desto lägre är marginalerna. Produktionen av ”vardagschips” sker i huvudsak på skivor som är 200 mm eller mindre, med mellan 90 och 800 nm stora transistorer. De kostar från ett par cent till ett par dollar och används i allt från leksaker, vitvaror, hemelektronik och fordon. Maskinerna är äldre, ofta köpta som begagnade när de ledande producenterna investerat i ny teknologi, designen på chipen är generisk och inputkostnaderna låga, så det är ändå en lönsam produktion. Problemet är att det knappt tillverkas några 200 mm-maskiner längre, begagnatutbudet är snart borta och reservdelar/service är en bristvara. Kostnaden för att uppgradera till 300 mm är inte aktuell för dessa producenter; kalkylen går helt enkelt inte ihop. Och efterfrågan ökar som sagt konstant i detta segment, och är skälet till att du kan få din nya bil levererad med självkörning (dyrt chip) men inte med döda-vinkel-varnare (billigt chip). Hur det ser ut på kaffemaskin-fronten har jag tyvärr inga rapporter om.

Den uppkomna situationen är inte bara en covid-effekt, den har byggts upp under flera år där alltså utbudssidan pressats av att investeringarna i ny kapacitet görs i ett relativt smalt segment samtidigt som efterfrågan ständigt ökar tack vare att det snart finns chips vart du än ser dig om, en utveckling som knappast ser ut att avta.

Marknadsimplikationerna då? En del av den uppkomna situationen löses givetvis via högre priser på chip och halvledare, vilket också har skett. Även de (listade) bolag som sysslar med produktion har fått se sina aktier stiga (här finns både TSMC och Samsung representerade i den globala delen av vår aktieandel, liksom det holländska bolaget ASML, som är en av få tillverkare av den mest avancerade utrustningen för att tillverka chip). Så är det inte bara att övervikta chip-tillverkare och undervikta fordonstillverkare? Nja, om det vore så enkelt! Visserligen har kommunikationen från ett flertal bil- och lastbilstillverkare varit lite nedslående, många har reducerad förmåga att producera eller har helt enkelt pausat fabriker på grund av chipbristen. Samtidigt prioriterar de naturligtvis de produkter som de tjänar mest på, i och med att efterfrågan i spåren av covid är hög säljs allt ändå. Med bibehållna vinster och marginaler. Hade det funnits ”enkla positioner” hade marknaden tagit dem.

Man kan se chipbristen som en del av störningarna i de globala leveranskedjorna, och det kommer med största sannolikhet ta ett tag att sortera ut den situationen. Ett tänkbart scenario är att efterfrågesidans komposition ändras. Under pandemin steg efterfrågan på varor starkt medan den i princip försvann för tjänster. I takt med att ekonomierna öppnar upp och restriktioner lättas kommer den balansen troligen att förändras, med mindre varuefterfrågan och högre tjänstedito. Även den högre inflationen kommer att påverka i form av lägre efterfrågan på varor, vilket också kan bidra till mindre pressade leveranskedjor, men självklart med lägre tillväxt som följd. Oavsett kommer dock chip(sen) vara en integrerad del av ditt liv även framöver!

Text: Michael Livijn

Dela artikel

Michael Livijn