Burenstamdagen 2018

– Säkerhet i världen, på nätet, i företag och i din vardag.

Burenstamdagen 2018

– Säkerhet i världen, på nätet, i företag och i din vardag.

Burenstamdagen 2018

- Säkerhet i världen, på nätet, i företag och i din vardag

Årets Burenstamdag var den elfte i ordningen och genomfördes liksom förra året i Näringslivets hus i Stockholm. Temat var ”säkerhet”, både på det personliga planet med proffsens tips om till exempel lösenord – och på världomspännande nivå om geopolitiska hot mot nationen

Säkerhetsperspektivet lyftes på Burenstamdagen

Burenstam & Partners VD Lars Uppsäll inledde dagen med att hälsa omkring 150 gäster välkomna och konstatera att en del av Burenstam & Partners företagsfilosofi om ett rikare liv också berör säkerhet.

– Men målet kan aldrig vara att komma ner till noll i risk, det har jag lärt mig av Lars Folkebrant (grundare av säkerhetsföretaget 2Secure som Burenstam & Partners samarbetar med. Red anm.), sa Lars Uppsäll och fortsatte:

– Syftet med det hela är att vi ska nå upp till en högre säkerhet, Henriks uppgift blir att se till att inte humöret samtidigt sjunker alltför mycket.

Som vanligt var det den återkommande moderatorn Henrik Mitelman, oberoende analytiker och krönikör, som knöt samman dagen och frågade ut experterna i samband med deras anföranden.

– Tack för förtroendet att få komma hit. För två år sedan försökte jag grilla AKB om Decemberöverenskommelsen och förra året kom Ulf Kristersson hit. Om någon vecka är han kanske vår nya statsminister. Vi kan väl enas om att Burenstamdagen ger en vink om framtiden?

Senare återkom Lars Uppsäll till podiet, nu tillsammans med Burenstam & Partners chefsekonom – Rose Marie Westman. Det var dags för den första livesändningen av Förmögenhetspodden under temat ”geopolitikens inverkan på den globala ekonomin”.

Bland annat nämndes:

  • Investeringarna måste öka i USA, liksom produktionen.
  • Försök att öka inflationen i USAkan få dramatisk inverkanpå ekonomin.
  • Centralbanker som använder räntehöjningsmedlet fortsätter gärna tills det att avmattningen är ett faktum – en situation som kan inträffa i USA.
  • Amerikanska tullar handlar om att förhindra att Kina inom ett decennium går om USA som världens största ekonomi.
  • Samtidigt är tullarna ett resultat av presidentTrumpsgeopolitiska strävan. Inför kommande krig, inte nödvändigtvis mot Kina, vill han inte att USA ska vara beroende av råvaror och produktion i andra länder.

Talare

Annika Nordgren Christensen

Tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, ordinarie ledamot av Försvarsutskottet och utredare inför återinförandet av värnplikten. Numera en välkänd underrättelse- och försvarsanalytiker.

Läs mer

Kan vi sova gott om natten? 

– Jag anar en tilltalande irritation mellan de som ser ljust och de som ser mörkt på framtiden. De dystra letar efter negativa tecken, de andra lyfter det positiva och det minskar alla möjligheter till realism i debatten. 

– Men generellt kan jag säga att antingen kan man förbereda sig för kriget, eller dra när det kommer. Jag är marinerad i försvarspolitiken, även om jag är fristående sedan 2009. Jag är väldigt kritisk till att man monterade ner den svenska försvarsförmågan. Läget är faktiskt ganska dystert och man ska vara försiktig med att lyfta positiva signaler. 

– Säkerhetsläget är försämrat, det har skett en maktförskjutning. Västvärlden har inte längre monopol på värderingar och på hur vi ska beskriva omvärlden. Dessutom har vi hårda stormaktsrelationer, små nationer som Sverige riskerar att sluta som förlorare.  

Detta i en tid då de tre stora – USA, Ryssland och Kina – tävlar vem som ska vara planetens mäktigaste kraft.  Annika Nordgren Christensen påpekade att deras utgångspunkter är olika, även om målet är detsamma. Kina strävar efter makt genom att utveckla sin ekonomi. Den ”nya sidenvägen” som är världens största infrastrukturprojekt och involverar tre kontinenter är ett exempel. Transporten av varor ska underlättas, samtidigt rör det sig om ett politiskt utspel med mycket långtgående mål.  

– Mot detta står USA med Trump som president. Han är inte USA, men ställer till stor skada. Det är inte bara det att han är irriterad på Europa, dessutom uppskattar han starka ledare. Under alla omständigheter kommer USA att under överskådlig tid vara den överlägset mäktigaste militärmakten, Washington är det enda som Moskva respekterar.   

– Slutligen har vi Ryssland som i Georgien och Ukraina har visat att man ser militära handlingar som tänkbara medel att uppnå resultat. Det rör sig om en stormakt som kan ha anspråk på andras territorium. Frågan är om Sverige ska gå ryssarna till mötes och bli en zon mellan stormakterna, eller gå sin egen väg. Ett annat problem med Ryssland är att det finns ett agerande som kan vara svårt för västländerna att parera. I Ryssland kan alla instrument, hela samhället användas för att uppnå ett mål, väst har svårt att hänga med. Sammanfattningsvis, utvecklingen är svårtydd. 

Men vad skiljer denna oförutsägbarhet mot tidigare perioder av liknande? 

– Det finns helt enkelt så många saker som kan gå fel. Vi lider fortfarande av fantomsmärtor sedan kalla krigets slut. Europa beskrivs som på dekis, något som framhålls av Ryssland. Vi har klimatförändringarna. Terror och gränsöverskridande brottslighet är gamla hot även om vi säger att de är nya, i vilket fall utsätter de Europa för stora påfrestningar. Och så har vi ju Brexit. När allt detta händer ifrågasätts också de mänskliga rättigheterna allt oftare, det som vi är vana vid försvagas och demokratitrenderna är negativa. 

– Sanningen är att vi är helt beroende av USA, därför är den transatlantiska länken så viktig. Den svenska självbilden är aningen märklig. Under valrörelsen var det lätt att få intrycket att Sverige är en egen planet, när sanningen är att vi påverkas mer av omvärlden än den av oss. Ryssland och Kina utmanar USA, där isolationen påskyndar en utveckling som är dålig för Sverige. Men så vill vi inte ha det, då väljer vi att titta bort. För var vi bra på att samla oss, det är vi inte längre. 

Sedan nämnde Annika Nordgren Christensen den ständigt närvarande frågan om hur en militär konflikt i närområdet skulle påverka Sverige. Hennes slutsats är dyster, vi skulle dras in.  

– Det finns en stor skillnad jämfört med tiden för andra världskriget. Sedan dess har vi trott att vi kan välja själva, men det kan vi naturligtvis inte. Östersjön är helt enkelt en gräns mellan öst och väst. Försvarsförmåga handlar om pengar och vi tappar medan Ryssland ökar. Vi måste bli bättre på att fastslå svenska intressen, få en situationsförståelse och tränas i beslutskraft.  

– Den logiska slutsatsen är tyvärr att det kommer att bli mycket tuffare för Sverige, men vi ska inte resignera. Vi bor i ett otroligt bra land och det kan ju gå bra. Vi har goda grannar och kan uppbåda individuell kraft. Stormaktsrelationer är ju också avhängiga av människor och personliga relationer. Men hopp är ingen kraft att lita på, vi måste ta oss samman. 

Många närvarande här äger bankaktier, ska vi vara oroliga för att något kan hända i Baltikum?  

– Ja, balterna är ju själva oroliga. 

Lotem Guy

Tidigare chef inom den israeliska underrättelsetjänsten för ett cyber security-team kopplat till den legendariska enheten 8200 – som anses samla världens främsta experter på signalspaning, dekryptering och hackning. I dag Senior Director of Cyber Security på det ledande säkerhetsföretaget Cybereason. 

Läs mer

Lotem Guy inledde sitt föredrag med att belysa att den snabba teknikutvecklingen medför att även riskerna utvecklas. Virus i ett operativsystem eller en cyberattack kan resultera i att automatiska fordon kraschar, vilket är illa nog. Men samma mekanismer kan också, i en allt mer digitaliserad värld, få hela städer att sluta att fungera då all teknik släcks. Eller orsaka dramatiska säkerhetshot, som då NSA och CIA penetrerades tekniskt med ett läckage av hemlig information som följd. 

– Men låt mig nu bli mera optimistisk, jag tror att vi kommer att vinna. Försvararen kommer att vinna!  

Flera gånger återkom Lotem Guy till sin tes om att ”den ultimata försvararen” till slut vinner, i framtiden sannolikt tack vara AI – artificiell intelligens.  

– Cyberattacker är komplexa och tar tid. Det startar med en första infektion, kan vi förhindra detta är det bra. Men vi måste bestämma oss för var vi ska satsa pengar och energi. Ska vi förhindra att någon tar sig in? Eller ska vi försöka att lösa situationen i efterhand?  

– När misslyckas en attack? Förstår vi detta kan vi utveckla teknologi för att skydda oss. Misslyckandet sker när attacken möts av det jag kallar en ultimat försvarare. Någon som förstår vad en attack är, också på ett offensivt plan. 

Och vad kännetecknar då en ultimat försvarare? Enligt Lotem Guy rör det sig om en person med väldigt speciella egenskaper. 

– Han eller hon är nyfiken och går inte och lägger sig innan det står klart vad som har hänt. De upplever det som att de spelar ett spel, ett personligt spel. De utmanas. De måste vinna.   

– Frågar du en ultimat försvarare om hur den perfekta arbetsdagen ser ut svarar han inte att det är en lugn dag. Tvärtom, han letar efter spänningen. Vill att något ska hända. 

Var proaktiv, jaga den som kan tänkas attackera dig och oskadliggör honom. Vänta inte på att varningsljusen tänds, då är det redan för sent. Lotem Guys tankar om IT-säkerhet är offensiva: 

– Vi kommer att lösa detta med hjälp av AI-jägare. Vi kommer att skapa maskiner som är ultimata jägare, som ultimata försvarare på steroider. De jobbar jämt, sover aldrig och analyserar allt. Men det räcker inte, vi måste bygga en teknologi som kan definiera beteenden som är okända för oss, som aldrig uppträtt förut.   

– Se mer, förstå mer och stoppa mer! Sådan teknik behöver vi. Problemet är att det saknas cyberproffs som kan utveckla den, de flesta företag har ingen att rekrytera. 

Har vi varit naiva? 

– Jag tror att den mera signifikanta grejen är det här med att stjäla pengar. Vi är vana vi det och oroas inte så mycket, det finns ju alltid ett försäkringsbolag som betalar. Problemen kommer framöver med den tekniska utvecklingen och nya hot. 

Mats Galvenius & Lars Folkebrant

Mats Galvenius från svensk försäkring var tillsammans med Lars Folkebrant på scenen och diskuterade personlig säkerhet.

Läs mer

Lars Folkebrant var med och grundade Polisens elitenhet – Nationella Insatsstyrkan. Efter 15 år i dess tjänst startade Lars Folkebrant säkerhetsföretaget 2Secure. Tillsammans med Mats Galvenius, Svensk försäkring, diskuterade han personlig säkerhet under Burenstamdagen. 

Det var en våldsam tragedi som formade Lars Folkebrants karriär. Skotten som dödade Olof Palme på Sveavägen var en av de avgörande drivkrafterna till att Nationella Insatsstyrkan bildades. Sverige var i behov av en polisiär elitstyrka som kunde arbeta med sådant som tidigare enheter inte var tränade för. 

– Jag jobbade där i 15 år och blev något av en vurmare för att sätta in bra åtgärder innan något riktigt allvarligt inträffar. Men till slut ville jag göra något annat, också Zlatan blir gammal. 

Då startade han säkerhetsföretaget 2Secure, som Burenstam & Partners samarbetar med. Enligt Lars Folkebrant är många svenskar blåögda och tror alla om gott, ett skäl kan vara att landet är tryggt och inte har befunnit sig i krig på 100-tals år. Framförallt underströk han att den nya tekniken medfört bedrägerier av ett helt nytt slag, som förekommer i enorm omfattning.  

– Kontroller ses som något fult. Vi har HR-chefer som inte tar ID när de anställer. Fler måste börja tänka på sannolikheten för att något ska hända och vilka konsekvenserna blir. 

– Samtidigt ser vi olika trender. Läser vi tidningarna verkar det som om allt går åt skogen, men det är mycket säkrare på många sätt i dag än det var för 20 år sedan. Unga dricker mindre, de är mer inomhus och ägnar sig åt sociala medier. Emellertid är utvecklingen väldigt negativ på andra sätt. 

Lars Folkebrant nämnde sedan gängkriminalitet i utsatta områden, brottsliga nätverk, narkotika, skjutningar, bilbränder, internationella stöldligor och bedrägerier. 

– Speciellt bedrägerierna har mångfaldigats under de senaste tio åren. De flesta hackar sig inte in utan lurar av privatpersoner och företag deras koder.  

– För dåliga lösenord är för övrigt en av de vanligaste säkerhetssynderna som vi lider av, det handlar om okunskap. 

Han tillade skämtsamt: 

– Ska ni komma ihåg något av det jag säger i dag är det att kommer ni ihåg ett lösenord är det för dåligt, kom ihåg det. 

Men hur skyddar man sig som privatperson mot de som har kriminella avsikter? Lars Folkebrant menar att det är allt för vanligt att människor reagerar först efter det att något har hänt, när det hade varit enkelt att vara proaktiv. 

– Tyvärr är det många som vill ha mer övervakning. Det kan vara grädde på moset men jag är helt mot gated community. Det finns så mycket man först kan göra på egen hand för att höja sin säkerhet. Man kan välja själv om man ska bli ett offer eller inte.  

– Samtidigt förstår jag att folk i min ålder och äldre har svårt att sätta sig in i hur extremt skickligt de här bedragarna går till väga. Bankrånare åker fast, de här personerna gör det inte  

– Mitt tips är att använda långa lösenord med siffror, konstiga tecken samt stora och små bokstäver. En ny grej är att vi fått kreditkort som går att läsa av på avstånd. Gärningsmannen får all data och kan handla på internet eller tillverka ett nytt kort. Nu börjar vi se att bankerna inte alltid ersätter kunden eftersom fallen är så vanliga.  

Mats Galvenius, från Svensk försäkring, inflikade att det då handlar om tillfällen när offret har förfarit väldigt oansvarigt, till exempel med en pinkod. 

– Ett annat brottsområde som har påverkats av ny teknik är bilstölderna. Vanliga så kallade okynnesstölder går ner markant. Men fallen då internationella stöldligor med avancerad utrustning stjäl exklusiva fordon och fraktar dem ur landet ökar. Så sammantaget stiger kostnaden för samhället, sa Mats Galvenius.  

Lars Folkebrant tillade: 

– Något annat obehagligt som ökar är rån i hemmet på dyra bilar. Säkerheten är så hög att man går på personen istället. 

Vika är era bästa säkerhetstips? 

– (Mats Galvenius) Kontakta Skattemyndigheten och ta del av en enkel tjänst som gör att ingen kan ändra uppgifter om dig i folkbokföringen utan att du får veta det. Var bra försäkrad. Skaffa en lampa som tänds automatiskt när någon närmar sig uppfarten, vi ser tydligt att inbrottstjuvarna väjer för ljus. DNA-märk värdeföremål och har ni kameraövervakning visa det tydligt med skyltning. 

– (Lars Folkebrant) Förutom avancerade lösenord tror jag på att skaffa sig en generell förståelse för att brottsligheten har bytt ansikte. Den ser inte ut som den gjorde. 

Jacob de Geer

Jacob är Sveriges senaste techmiljardär efter att ha sålt iZettle för 19 miljarder till Paypal. När Jacob de Geer stod på podiet under Burenstamdagen hade nyheten just briserat och det var en samlad men något omtumlad superentreprenör som svarade på frågor om allt från säkerhet till företagande.

Läs mer

Moderator Henrik Mitelman hälsade Jacob de Geer välkommen med orden:  

En svensk hjälte, näringslivets Zlatan, jag kan lova att det inte blir deppigt med Jacob här. Men hur har det gått till, du har just sålt ett företag för 19 miljarder, hur startade det? 

– Det var 2010 och min dåvarande fru drev ett enmansföretag och åkte runt på en massa mässor. Folk hade inga kontanter och hon hade ingen kortterminal, det var förbundet med en massa kostnader att skaffa en. Om du ska starta fler företag, kan du inte fixa det här? Frågade hon. 

– När jag satte mig in i frågan insåg jag att fyra av fem företag är små och totalt bortglömda trots att de utgör Sveriges ryggrad. Samtidigt gör utvecklingen mot artificiell intelligens att storföretagen kommer att göra sig av med anställda, ingen vill tala om hur stökigt det kan bli. 

Och var kommer du in i bilden? 

– Som privatperson behöver man inte mig, men småföretagaren gör det. Vi sammanför alla betalvägar och stödjer också med en marknadsanalys som hjälper småföretagaren att vinna kampen mot jättarna. 

– Gates sa redan 1997 att de flesta i framtiden inte kommer att vilja ha direkt kontakt med en bank, sedan dess har det utvecklats finansiella tjänster i alla nischer. Se på Revolut (digital bank, red anm.). De får 8 000 nya kunder per dag, de tar in kunden och utvecklar sedan tjänsten. 

– Bankerna måste förstå att man inte kan göra allt, man måste välja. Men det är svårt att slå hål på betallösningar som Visa och Mastercard. Många har försökt, till exempel Paypal, men ingen har lyckats. 

Hur fungerar er lösning säkerhetsmässigt? 

– När vi startade 2010 hade vi den mest innovativa lösningen. Istället för pinkod införde vi att man kunde skriva en signatur på skärmen. Men bankerna kom på att detta var billigare för kunderna och stoppade oss. 

– Nu relanseras tjänsten och man kan knappa in en kod på skärmen, dessvärre innebär detta sämre säkerhet. 

Hur kommer det sig att Sverige varit så tidigt med att frångå kontanter? 

– I Tyskland använder man fortfarande kontanter, men inte här. Förmodligen är det ett resultat av den tidiga PC-revolutionen, en game changer, och att bredband installerades snabbt. 

Du måste berätta hur känns det att plötsligt ha fått in miljardbelopp? För egen del hade det faktiskt ändrat livet lite … 

– Det har just landat, affären stängdes ju i förgår. Men vi delar visioner med Paypal. Vi vill hjälpa småföretag att växa och vårt huvudcenter blir i Stockholm. Vi kommer att behålla den kultur som vi har byggt upp. Vi fick både äta kakan och ha den kvar! 

Henrik Mitelman

Henrik Mitelman inledde sitt anförande med att konstatera att världen generellt mår ganska bra. De stora avgörande problemen ligger inte inbäddade i ekonomin, de är av geopolitisk art. Vinsterna är goda – även om riskaptiten är märkligt liten, trots tillväxt.

Läs mer

– Baksmällan efter Lehmankraschen präglar fortfarande allt och gör att vi inte överinvesterar. Men jag tror att konjunkturen kommer att fortsätta att vara väldigt bra, nästa fas blir att vi investerar betydligt mer. I sammanhanget vill jag också nämna att gapet aldrig har varit så här stort mellan de högst värderade aktierna och normalvärderingen. 

Risken för oss alla finns istället inbäddad i geopolitiken:  

– Det stora hotet är om någon ändrar spelplanen. Se på Trump, det räcker att det rycker i hans twittertumme så är frihandeln i fara. Men vi ska inte bli paralyserade av ångest. Kanske sänker hans åtgärder världens BNP med 0,2 procent. Det är obehagligt men absolut något som vi klarar av. 

Och för svenskt vidkommande är horisonten extra ljus enligt Mitelman. Statsskulden är låg, även om det mest handlar om den ekonomiska förpackningen – men utgångsläget inför kommande prövningar är gott. Samtidigt finns det problem. Infrastrukturen är eftersatt, medan det läggs enorma belopp på verksamheter som, enligt Henrik Mitelman, är svåra att motivera:  

– Jag är djupt fascinerad, nyligen åkte jag förbi en så kallad ekodukt utanför Ystad. Jag hade ingen aning om vad det var och forskade vidare. De är till för att vilda djur ska ta sig över vägen. Problemet är att den kostar 65 miljoner att bygga, och att det i princip inte finns några vilda djur utanför Ystad. 

Förmögenhetspodden live

VD sammanfattar

Stort tack till alla som deltog på ännu en fenomenal Burenstamdag!

Hur skyddar du dina tillgångar på internet?

Nätbrottslighet är ett hot mot oss alla, och eftersom det är ett fenomen som hela tiden utvecklas blir det bara mer och mer komplicerat att skydda sig mot det....

Lars Folkebrand från 2Secure om personlig säkerhet

I detta avsnitt av Förmögenhetspodden får vi lära oss mer om vad som är viktigt att tänka på när det kommer till säkerhet i vardagen.

Få inbjudan till Burenstamdagen 2019!

Få inspiration, bli uppdaterad och informerad. Registrera dig för information på e-post idag!