Burenstamdagen

24 september

Näringslivets Hus, Stockholm

Burenstamdagen

24 september

Näringslivets Hus, Stockholm

Burenstamdagen

24 september

Näringslivets Hus, Stockholm

Burenstamdagen 2019 arrangerades  24 september på Näringslivets Hus i Stockholm. Här kan du läsa ett utdrag från de som talade under dagen samt annan intressant insikt.

Vi ser fram emot att träffa dig på Burenstamdagen 2020

Talare

Ebba Busch Thor

Partiledare Kristdemokraterna

Hon lockade till skratt med snabba svar och humor. Kristdemokraternas ledare, Ebba Busch Thor, beskriver sig som en i grunden optimistisk person – men nu ser hon med oro på tillståndet i landet.

Hon lockade till skratt med snabba svar och humor. Kristdemokraternas ledare, Ebba Busch Thor, beskriver sig som en i grunden optimistisk person – men nu ser hon med oro på tillståndet i landet.

– Jag är tacksam över att vara utsläppt ur riksdagshuset. Det är roligt att vara här och skönt att befinna sig i ett sammanhang då jag får prata lite längre och formulera mig. Jag håller inte med moderator Henrik Mitelman i allt han skriver som krönikör i Dagens Industri. Men generellt är den tidningen en frisk fläkt som inte bara ägnar sig åt att jaga samma badande partiledare som alla andra.

– I grund och botten är jag optimist. Om jag inte vore det hade jag inte tackat ja till att bli den yngsta partiledaren som 23-åring. Jag vill att ni ska veta att jag inte brukar predika svavel och aska, men jag är orolig nu. Grundläggande saker fungerar inte. Vårt löfte i samband med valet var du ska kunna lita på Sverige, nu märks det tydligt att just tilliten har fått en rejäl törn. Jag är född i Uppsala och bor på landet landet med familjen. Det har blivit tydligt de senaste åren hur människor inte vågar röra sig inne i stan. I Malmö blev en mamma skjuten på öppen gata. New Jerseys polischef säger att de inte har sådana nivåer som vi med granater och våld.

Sedan övergick Ebba Busch Thor till att tala om en av sina paradfrågor – sjukvården och de äldres situation i samhället.

– Vad gäller sjukvården har vi 122 000 personer som väntar längre än vårdgarantins 90 dagar och inga reformer kommer från januaripartierna för att få kontroll. Vi har en åldrande befolkning och en del av detta kan man säga att vi har känt till i 90 år.

Det nuvarande politiska styret ger hon inte mycket för. Också i en historisk kontext och vid en jämförelse med tidigare socialdemokratiska statsministrar tycker hon att Stefan Löfven utmärker sig på ett negativt sätt.

– De senaste årens trend har varit att det saknas politisk handlingskraft. Göran Persson till exempel fick i alla fall saker gjorda. Att få alla med sig är överordnat allt annat, annars rubbas hela regeringsinnehavet. Ingen tar ansvar för helheten. Det hänger samman med att vi har att göra med ett styre som inte vävs samman av gemensamma visioner. Vad man är mot är man överens om, men inte vad man är för.

– Jag glömmer aldrig 2015. Vi samlades på Rosenbad för ett samtal angående vad vi skulle göra nu. Det var migrationskris. En folkvandring. Jag hade förberett mig väl för detta mitt första möte med regeringen med ett fyra punkters förslag om samsyn. Dessutom hade jag en fråga: Vad för plan fanns på kort sikt för att öka kapaciteten? Svaret blev: Något sådant har vi inte, det får lösa sig med lite ideella krafter.

– Mitt Europa bygger inga murar, enligt Löfven. Så vände man helt och det skadade mitt förtroende. Det är symptomatiskt för hur man förhåller sig till problem. Det behövs inga fler presskonferenser om att ”vi har varit naiva”.

Ebba Busch Thor berörde också den omtalade lunchen med Jimmie Åkesson och sin syn på Sverigedemokraterna.

– Vi talar med alla i riksdagen. Själv käkade jag köttbullar med Åkesson. Ingen annan har gjort detta trots att svensk politik helt kretsar kring SD.

– Jag har också uppmanat Sabuni att pröva en ny inriktning. Vår värderingsburna politik kan förbättra Sverige och vi tar alla förhandlingar. Jag vill ha bollen och trivs med det, Sverige förtjänar en annan inriktning.

Vad vill du konkret göra åt de kriminella gängen?

– Vi måste klara av både att tänka på lång och kort sikt. Kort sikt är 10 -15 år. Det går inte att göra en käck politisk lösning på ett eller två år. Förhandlingarna havererade angående de 34 punkterna. Vi lämnade dem för att det är inte är lönt att förhandla med någon som inte vill och bara använder oss som murbräcka.

– Ta tillbaka erfarna utredare och se till att det leder framåt. Vi befinner oss på ett sluttande plan då den organiserade brottsligheten vet att det blivit lättare att komma undan.

Men alla partier pratar om fler poliser, varför händer det inget?

– Man tog bort en riktad lönesatsning och det sänder en signal till de som skulle vilja bli poliser. Vi har sagt att man bör komplettera med en kortare polisutbildning. Annars blir det många kommuner som anställer ordningsvakter med två veckors utbildning. Våldsmonopolet är på väg att ersättas.

Hur ser du på migrationen?

– Jag konstaterar att svensk migrationspolitik måste vara otroligt återhållsam och överblickbar. Vad är det som gör att Sverige har tagit emot så extremt mycket mer än alla övriga nordiska länder? De har i flera fall familjeåterförening men har ändå tagit emot väldigt mycket färre.

Men KD är för anhöriginvandring, går inte det emot talet om återhållsamhet?

– Nej, vi vill minska volymen och ändra innehållet. Det finns till exempel en jättepullfaktor i att man kan få avslag och ändå stanna kvar. Klart det har signalvärde.

– Och vi är beredda att se över bidragssystem. Ska system se exakt lika ut om man inte har etablerat sig i det svenska samhället? Men den stora lösningen ligger inte i radikala förändringar av bidragssystemet.

Ebba Busch Thor underströk avslutningsvis att migrationens alla utmaningar måste diskuteras. Enligt hennes syn på saken drabbas annars främst de nyanlända som får stanna.

– När vi inte vågar prata om avarterna faller en skugga över hela grupper. Nu är det alla som får stanna här som drabbas kollektivt.

Vad hoppas du att deltagarna under Burenstamdagen fick med sig?

– Jag hoppas att de fick med sig att trots att vi står inför svåra samhällsproblem går de att lösa. De är en konsekvens av politiska beslut. Med rätt politik går det att vända utvecklingen.

Olof Gränström

Statsvetare

Olof Gränström var tidigare projektledare för Gapminder – för Burenstam & Partners kunder talade han på temat ”Varför förstår vi inte världen?”

Gapminder var den framlidne professor Hans Roslings stiftelse, grundad för att bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor enklare att förstå. Olof Gränström, som under flera år jobbade tillsammans med Rosling, har fört hans arv vidare. Först som projektledare för Gapminder, nu bland annat som föreläsare och debattör.

– Det är tråkigt att vi fastnar i det negativa då det finns så mycket som är positivt. Det var en ynnest att jobba med Hans under några år och lära sig att se detta. Varför är det så svårt att se framgångsresan under de senaste 200 åren men framförallt de senaste 20 åren? Hans utgick från en faktabaserad världsbild.

Enligt Olof Gränström startade hans mentors engagemang i samband med en Afrikaresa. Då han diskuterade hälsorelaterade frågor, med koppling till resan, insåg Rosling att hans kollegor i Sverige i många fall var okunniga.

– Han formulerade fem frågor om barnadödlighet som är en viktig utgångspunkt för att förstå global hälsa, sa Olof Gränström och fortsatte:

– Resultatet chockerade honom. Snittet hamnade på ett rätt, vilket är sämre än slumpen. Läkarna var lite bättre och fick två rätt.

Olof Gränström slog fast att exemplet är ett av flera som illustrerar det som Hans Rosling alltid framhöll.

– När vi pratar om världen är det okej att inte veta, men det blir farligt då man ersatt fakta med direkta felaktigheter. Det bygger investerande på känslor istället för kallt resonerande.

Olof Gränström lyfte flera exempel på då experter, upp till nobelpristagares nivå, svarar överraskande dåligt på tämligen lätta frågor om egna expertområden. Ofta är svaren återigen sämre än slumpen. Förklaringen till detta är att de flesta av oss är får vår världsbild färgad av rapportering om katastrofer och ond bråd död. Vi väljer att prata om dystopin istället för om allt som är bra.

– Det intuitiva tänket har gjort oss till den framgångsrikaste arten på jorden, men nu leder det oss fel. Det funkade för jägare och samlare men sämre i dag. Motmedlet är att vara ödmjuk och nyfiken och verkligen försöka förstå världen.

Och angående ekonomi och trender, vilket är ditt råd till oss?

– Jag är försiktig med prognoser. Var sker den ekonomiska utvecklingen i framtiden? I Afrika kommer befolkningen att flerdubblas fram till 2100. Då kommer 80 procent av världens befolkning att bo i Asien och Afrika.

Lyssna gärna till Förmögenhetspodden med Olof Gränström.

Henrik Mitelman

Moderator

Framgång, megatrender och en avmattning runt hörnet. Oberoende analytikern Henrik Mitelman är grundmurat optimistisk men höjer ett varnande finger inför framtiden.

Henrik Mitelman är prisbelönt DI-krönikör, oberoende analytiker och ett känt ansikte för Burenstam & Partners kunder genom sitt återkommande uppdrag som moderator. Under sitt anförande nämnde han flera gånger sitt arbete med nyligen släppta ”Framgångsboken”. Tillsammans med fotografen Malin Lauterbach har han besökt en rad länder som präglas av olika former av framgång – bland annat Japan, Vietnam och Georgien.

– Georgien är ett underbart land! Fortfarande fattigt men med en unik inställning. I princip alla politiska beslut vägs mot ”Ease of doing business index” (rangordning över länderna med bäst företagsklimat. Reds. anm.) För att komma till rätta med korruptionen inom polisen avskedades alla poliser och ersattes av nya. Dessutom byggde man nya polishus av glas för att signalera transparens.

Konjunkturläget är enligt Henrik Mitelman halvdystert, samtidigt tror han inte att världen står inför en total krasch.

– Deppigt ser det ut, alla länder är på väg ner. Men står vi inför en global recension? Nej, jag tror inte det, det finns inget skäl för global krasch. Men jag ser kinesisk avmattning och en bilindustri som inte mår bra alls. Konsumenterna tvekar och det drar ner Tyskland som står för 1/3 av euroekonomin. Men det är ingen allvarlig kris, dock en allvarlig avmattning.

Vad gäller börsen anser Henrik Mitelman att är rimligt värderad. Men det finns företag som värderas vanskligt högt, som filmföretaget Netflix som är värt 120 miljarder dollar.

– Då får man kränga mycket film. Apple är ett annat företag att nämna i sammanhanget. Värderingen ligger i nivå med svenskt BNP gånger två och när de nu presenterar nya modeller är nyheten en tredje kamera. Vart har innovationskraften tagit vägen?

Inflationsmålet, som Henrik Mitelman skrivit åtskilligt om, kan vara på väg att bli en ickefråga.

– Tidigare trodde man på Gud, nu tror man bara på centralbanken. Men enligt mitt sätt att se på saken är inflationen död. Den har dödats av automatiseringen, robotiseringen och digitaliseringen. Vi har ersatts av appar och robotar. Till och med texter skrivs av logaritmer, även om jag skriver mina krönikor själv fortfarande. Är det någon som tror att gigabytepriset kommer att stiga? Ingen? För övrigt går det ju inte så bra för kronan, bara Syriens och Zimbabwes valutor är sämre än vår.

– Våra barn och barnbarn kommer att skriva studentuppsatser om denna galna tid med minusränta. Men man ändrar aldrig ett koncept förrän efter en krasch och sådana brukar komma vart 25:e år.

För att belysa den märkliga räntesituationen exemplifierade Henrik Mitelman med SL-kort. Det är bättre att spara genom att köpa framtida resor än genom att sätta in pengarna på banken. För banken tar ju betalt för de med lite mer pengar.

– Och det där med att räkningar ska betalas inom tre veckor. Trams, det borde vara förbjudet att betala tidigare än efter tre månader. Dröjer man i flera år så borde det bli ännu billigare. Varför vill ett välkapitaliserat företag få in pengar? Det kostar ju. Nu är det inne att slösa och spara är en synd.

Ett annat skäl till oro är enligt Henrik Mitelman risken för en sönderslitande situation i invandringens spår. Svenskfödda med eftergymnasial utbildning är i princip inte arbetslösa.

– Men bland ickeeuropeiska invandrare handlar det om 25 procent, och då är inte de senaste åren med. Vi gör inget åt det.

Men framtiden är trots allt ljus enligt Mitelman. Vi blir fler och äldre. Världen växer och ett land som Vietnam ligger i startgroparna för att bli nästa tigerekonomi.

– Jag åker dit varje år och håller föredrag på universitetet. Det är så hoppfullt eftersom de unga är väldigt optimistiska. 2030 är Li huvudperson. Hon kommer från Vietnam, är feminist och ser pengar som ett medel för att nå självständighet. Det är så inspirerande.

Debatt

Magnus Angenfelt

Kerstin Hessius

Niclas Hiller

Vad krävs för att lyckas och hur resonerar de bästa förvaltarna? Under Burenstamdagen möttes tre investeringsproffs i en paneldebatt ledd av fristående analytikern Henrik Mitelman.

Kerstin Hessius, VD för tredje AP-fonden och bland annat före detta vice riksbankschef och sommarpratare.

Fondförvaltaren och före detta journalisten Magnus Angenfelt är författaren till ”Världens 99 bästa investerare”. Dessutom är han medgrundare till hedgefonden Manticore (Brummerfonden). Nu förvaltare på Archipelago Investments.

Niclas Hiller – Burenstam & Partners investeringschef och före detta förvaltare av den norska oljefonden.

Magnus Angenfelt inledde med att berätta om sin bok och de slutsatser som han presenterar i den efter att ha djupintervjuat framgångsrika investerare världen över. Den kanske minsta gemensamma nämnaren är deras låga riskbenägenhet:

– De tittar inte på potentialen utan snarare risken för förlust. Om nedsidan är begränsad hakar de på, annars inte. Man kan säga att de privat är ganska tråkiga. Jag gick igenom hur de jobbar och lever. De bor där de alltid har bott, har samma fru och kör samma bil. Warren Buffet till exempel bor kvar i huset som han flyttade till för 60 år sedan.

Kerstin Hessius inflikade att hon kan känna igen sig i försiktighetsstrategin.

– I början med AP-fonden prövade vi inkubationsverkstäder. Men över tid har vi lärt oss att det är bättre att vara tråkig och begränsa risken. Problemet med för låg risk är att risken för att bromsen slår till i framtiden ökar. Man måste trots allt våga ta risk för att bli en vinnare på lång sikt.

För privatpersoner gäller portföljtänk för riskspridning, enligt Niclas Hiller.

– Och att inte hoppa på trender.

Hur många aktier ska det finnas i portföljen?

– Ja, helst mer än 25-30 aktier.

Det låter fegt, ska man inte spetsa lite?

Ha, ha, det kanske är nedsidan. Det är kanske kul med en enda aktie så länge den är en vinnare. Men man ska inte ta risker utan att få betalt för det, vi måste hushålla med resurserna och använda dem förnuftigt.

Men hur stor del av en privatpersons investeringar ska bestå av aktieinnehav? 2/3 är inte fel enligt Kerstin Hessius – med tillägget att detta naturligtvis måste analyseras utifrån investeringshorisonten.

– Det beror ju på när man behöver pengarna, men att gå så lågt som 40 procent är att lura kunden. Det händer dock alltid något oväntat. I somras var den största överraskningen på tio år den otroliga räntenedgången.

Magnus Angenfelt underströk dels att han själv undviker exponering mot hela börsen, dels att aktier historiskt sett har gått bra.

– De senaste 100 åren har aktier levererat tio procent per år, så aktiespåret är helt klart bra. Jag förvaltar en neutral hedgefond då jag inte vet vart börsen tar vägen.

Vad gäller verkligt långsiktiga perspektiv, konstaterade Magnus Angenfelt att det passiva ägandet står för hälften av ägandet i USA.

– Det leder till anomalier och felprissättningar i systemet. Sådant som aktiva förvaltare kan dra fördelar av.

För övrigt, påpekar Magnus Angenfelt, befinner sig detaljhandeln i stormens öga. Andra som ligger illa till är alla som drabbas av disruptiv teknik.

Men det låter så dystert! Världen växer och kaos ger möjligheter?

Niclas Hiller:

– Jag är inte lika dyster, men försiktig. Vi säger alltid att det är svårt, vi sa samma sak för tio år sedan och för 20 år sedan. Det finns faktiskt en tendens att saker ordnar sig. Paradoxen är att man badar i pengar med en negativ ränta.

Kerstin Hessius:

– Det är lite dystert. Man har inte fått igång världsekonomin som man hoppats. Det finns absolut varningssignaler som gör att man inte ska ösa på med risk.

Inspelning av Förmögenhetspodden live

Rose Marie Westman

Lars Uppsäll

Burenstam & Partners tekniksatsning fortsätter. Förmögenhetspodden utvecklas och under hösten är det dags för inspelningar med Mark Levengood och Amelia Adamo. Samtidigt finslipas den nya appen som underlättar för kundkontakter.

I vanlig ordning var det VD Lars Uppsäll som hälsade välkommen till Burenstamdagen. Han berättade om företagets arbete med att använda ny teknik för att nå sina kunder. Han underströk att poddar och appar är ett komplement. De personliga kontakterna lever kvar lika starka som tidigare.

– Vi arbetar med ny teknik för bättre kundupplevelse. Under hösten har vi ett samarbete med Unicef och inspelningar med Mark Levengood och Amelia Adamo, sa Lars Uppsäll.

Han nämnde också Burenstamappen:

– Den fungerar redan bra. Den är enkel att använda för att överblicka sina placeringar. Ladda ner och återkom väldigt gärna med feedback. Men ni ska vara trygga med att alla traditionella sätt att jobba behålls.

Senare under kvällen var det dags för livepodd med Lars Uppsäll och Burenstam & Partners chefsekonom Rose Marie Westman (RM). Lars Uppsäll (L) inledde med att ta upp farhågorna för en global ekonomisk inbromsning. Rose Marie Westman (RM) lugnade med att hon inte tror att de värsta farhågorna kommer att besannas.

RM:

– Den är på väg. En inbromsning brukar vara i omkring 18 månader. Utgår vi från att den redan har inletts kan vi se en vändning om sex till tolv månader. Kina har hållit ut bättre än jag förväntat mig, ekonomin där är inte lika exportberoende som tidigare. USA uppvisar svagheter inom industrin men är okej på konsumtionssidan och det finns några ljuspunkter inom EU.

L:

– Är det dags att skrota inflationsmålet?

R:

– Responsen på de kvantitativa lättnaderna har varit medioker. Vi kan i efterhand konstatera att vi har en låg stabil inflation och det mår ekonomin bra av.

Sedan delgav Rose Marie Westman sin syn på ränteläget och finanspolitiken:

– Riksbanken vill höja till noll och det är klokt. Det ser inte ut som om vi behöver minusränta, men höjningarna blir dåligt tajmade. Det hade varit bättre för några år sedan.

Politikerna har suttit på sina händer i tio år och inte bidragit. Nu får vi ta till finanspolitik, det finns utrymme. Tyskland har samlat i ladorna. Bara den politiska viljan finns ser det hoppfullt ut. I USA är däremot situation omvänd. Det finns utrymme för sänkta räntor men inte för finanspolitiska insatser. Och så har vi ett presidentval nästa år, det händer kanske inte så mycket dessförinnan.

Här kan du lyssna till liveinspelning från Burenstamdagen med vår VD Lars Uppsäll och chefsekonom Rose Marie Westman

Vi ser fram emot att träffa dig på Burenstamdagen 2020

Få nyhetsbrev!

Få inspiration, bli uppdaterad och informerad. Registrera dig för information på e-post idag!

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Bevara & Utveckla

Investera med hjärtat

Det är många som vill följa i Bill Gates och Warren Buffets spår, och nu märks ett ökat intresse för filantropi också i Sverige. UNICEF Sverige är en av de organisationer som de senaste åren satsat på att ta till vara den vilja att göra gott som många välbeställda svenskar visar prov på.

Fenomen: Investera i din hjärna

Burenstam & Partners presenterar en rad nya artiklar med temat omvärldsspaning som lyfter upp aktuella ämnen och nya fenomen. Tanken är att artiklarna ska underhålla, men också få dig att hänga med i de senaste samhällsutvecklingarna. Först upp är hjärnhälsa: I takt med ett allt mer stressat samhälle sker det en kapplöpning om hur människor ska prestera ännu bättre.