Trump ökar trycket på befintlig världsordning

Svagare export är det som utmärker inbromsningen i Europa vilket kan vara ett första tecken på att globala konjunkturen mattas av. I USA är inbromsningen under första kvartalet något mindre samtidigt som inflationen är något högre än tidigare förväntat. Centralbankens mål för den underliggande inflationen är i princip uppnådd med nivån 1,9 % för mars månad. Därmed förstärks förväntningarna att FED fortsätter höja räntan, nästa gång i juni månad.

Den geopolitiska bilden är blandad med planerna för ett toppmöte mellan Nordkoreas Kim Jong Un och Trump i slutfasen. Samtidigt förväntas USA lämna det internationella kärnkraftsavtalet med Iran den 12 maj. Detta har lett till ett höjt oljepris, USD 75 för Brentoljan, vilket är en ökning med 9 % den senaste månaden. För Europa är det tydligt negativt för tillväxten med högre oljepriser, jämfört med 1 år tillbaka är Brent priset nu hela 46 % högre. Det komplicerar dessutom handelsrelationen mellan EU och USA, om USA väljer att hoppa av Iran avtalet medan Frankrike, Tyskland och Storbritannien väljer att vara kvar. USAs taktik mot Nordkorea med nya sanktioner och ”maximal press” kommer nu sannolikt föras mot Iran. Israel deltar i USAs upptrappade retorik mot Iran och ökar sina militära aktioner mot iranska mål i Syrien. Om sanktioner mot Iran återinförs blir det mycket svårt för Europa att inte ställa sig bakom dessa. Att avvika från USAs nya linje mot Iran kommer säkerligen kosta i form av nya handelstullar som USA kan rikta mot EU.

Räntor

De 10-åriga statsobligationsräntorna har rört sig uppåt i USA med drygt 20 räntepunkter senaste månaden. I Tyskland är ränteuppgången måttliga 5 räntepunkter och i Sverige är samma ränta oförändrad. Den fortsatt låga inflationen i Sverige på 2,0 %, lägre än förväntat, har fått Riksbanken att återigen signalera senareläggning av den första räntehöjningen, denna gång till slutet av 2018. Kronan har fortsatt att försvagas på Riksbankens nya besked med -3 % mot euron och -5 mot dollarn under månaden. Hittills i år är kronan -7 % svagare mot såväl euron som dollarn. Del i försvagningen är sannolikt även förväntan om en svagare tillväxt i Sverige under 2019 till följd av minskat bostadsbyggande. Ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationsräntor har uppvisat en positiv trend och minskat under april.

Aktier

En generellt stark rapportperiod för börsbolagen i USA, Europa och Sverige har påverkat aktiekurserna positivt under april. FTSE 100 i Storbritannien, Nikkei i Japan, Euro Stoxx samt Stockholmsbörsen är upp 4 – 7 % i lokala valutor. Svagast utveckling har Kina, USA och tillväxtländerna haft. På grund av kronförsvagningen är dock uppgången större i de flesta marknader jämfört med Sverige undantaget tillväxtmarknaderna som är i linje.

Positivt

  • Globala tillväxten är synkroniserad och fortsatt stark
  • Stark tillväxt i Europa omfattar alla delar utom UK

Negativt

  • USAs handelspolitik skapar stor osäkerhet
  • Ny centralbankschef i USA ökar risken för stramare penningpolitik

Slutsatser

Globala konjunkturen bromsar in något under första kvartalet vilket kan vara ett första tecken på att konjunkturtoppen i fjolårets starka uppsving nu är nådd. Den ökade osäkerheten inför USAs förändrade handelspolitik samt uttryckliga vilja att begränsa såväl Kina som Iran och Rysslands geopolitiska ambitioner kommer över tid skapa ett sämre globalt investeringsklimat för globala företag. Eurozonen och Sverige är mest känsliga för störningar i utrikeshandeln. Vi rekommenderar fortsatt undervikt i svenska och globala aktier i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.

Ränteföljsamhet: Inom svenska obligationer överviktas obligationer med kort räntebindning. Slutsats: Övervikt

Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Övervikt

Svenska aktier: Underviktad exponering mot svenska aktier. Slutsats: Undervikt

Globala aktier: Underviktad exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Undervikt

Under april handlades 10-åriga statsobligationsräntan i USA för första gången över 3 % sedan 2011. Inflationssiffror som ligger nära målet och en stram arbetsmarknad förstärker bilden av att FED kommer fortsätta med minst 2 ytterligare räntehöjningar under 2018, den nästkommande redan i juni. Tillsammans med starka bolagsrapporter och en stabil börs har detta medfört en uppgång på drygt 20 räntepunkter för amerikanska långa statspapper. I Tyskland har uppgången för 10-åriga statsobligationen endast varit +5 punkter och i Sverige är långa räntorna i stort sett oförändrade till följd av att Riksbanken på senaste mötet flyttat fram första räntehöjningen till slutet av 2018.

Den globala konjunkturen har bromsat in något under första kvartalet vilket kan vara ett första tecken på en något svagare konjunkturutveckling för resten av året jämfört med det mycket starka andra halvåret 2017. Företagens vinsttillväxt har samtidigt varit mycket stark första kvartalet vilket påverkat börserna positivt. För Stockholmsbörsen ligger prognosen för vinstutvecklingen nu på +25 % för helåret 2018, för 2019 och 2020 är prognosen +16 % respektive +10 %, vilket är några procentenheter högre jämfört med innan publiceringen av kvartalsrapporterna. Ribban för positiva överraskningar har med andra ord höjts i marknaden.