”vinnaren tar allt-fenomenet”.

Kunskapsekonomin: Vinnaren tar allt

ARTIKELSERIE: Detta är den andra artikeln i artikelserien ”Kunskapsekonomin”. Vi rekommenderar att du tar en titt på alla artiklarna här:

Kunskapsekonomin är nutidens revolution, skapad i ett möjlighetsrum av kommunikationsteknologi och digital databehandling. Ett fenomen som kännetecknar den ekonomiska utvecklingen, som vi ska ta oss an i den här artikeln, är ”vinnaren tar allt-fenomenet”. Detta är ett fenomen som innebär att en liten skillnad i skicklighet mellan nummer ett och nummer två resulterar i en stor skillnad avseende belöning. Då detta fenomen blir allt viktigare i många sammanhang – inte bara inom idrott utan också inom juridik, forskning, musik och industri – ska vi titta på konsekvenserna.

Usain Bolts världsrekord på 100 meter är 9,58 sekunder. Den näst snabbaste i världshistorien är världsmästaren från 2011, Yohan Blake, och han har sprungit på 9,69. Vi kan med en snabb sökning på internet konstatera att Bolt emellertid har – i varje fall innan sommaren 2017 – kolossalt mycket större intäkter och förmögenhet än Blake. Bolt har sprungit en procent snabbare, men har tjänat 700 procent mer. Samtidigt kan vi se att Blake tjänar mycket mer än de som han i sin tur springer en procent snabbare än.

Denna lönestruktur är inte begränsad till friidrotten. Längdåkaren Johnsrud Sundby har sannolikt bättre ekonomiska förutsättningar än sin längdkollega Røthe, och tennisstjärnan Federer ligger sannolikt bättre till än konkurrenten Murray.

De konkurrerar alltså inte bara ut sina motståndare på banan utan också, faktiskt mycket mer, ekonomiskt. Även om det är svårt att mäta hur mycket bättre de bästa i tennis är än sina motståndare är det troligt att deras intjäning är oproportionerligt mycket större än deras övertag i skicklighet.

I många branscher

Och ”vinnaren tar allt” gäller inte bara inom sport. Om vi tittar på advokatbranschen, läkaryrket, den akademiska världen eller revisorns arbete ser vi tydligt att nummer ett och två helt överskuggar nummer tre och fyra. De tio bästa ligger mycket bättre till än de följande tio. Medan en bra ekonomiprofessor generellt kan ta 25 000 kronor för en föreläsning kan en professor vid Harvard ta tio gånger så mycket och en Nobelprisvinnare 20 gånger så mycket.

Det har alltid varit så att den bästa får bättre betalt än den näst bästa, invänder kanske den observanta läsaren, och frågar:

Vad är nytt? Det som är nytt i vår tid är styrkan och omfattningen.

Vad har skett? Två saker: Teknologi. Globalisering.

Detta har bundit samman världens marknader och därmed utvidgat dem. Medan den bästa smeden för några 100 år sedan konkurrerade med andra smeder innanför stadens gränser, och därmed kunde basera ersättningen på staden som marknad, kan den bästa arkitekten i dag konkurrera med hela världen – och baserar inkomsten på världen som marknad.

Vinnaren på Stilla havet

Varför är det så? För att förstå det kan vi göra ett tankeexperiment. Om vi vill göra det så enkelt som möjligt kan vi utgå från en ö i Stilla havet där Robinson Crusoe håller till. Tänk först att han får besök av Fredag och Torsdag. De är villiga att betala vardera en kokosnöt för att höra på den duktigaste palmbladspelaren. Robinson är bäst och den samlade betalningen till honom blir två kokosnötter.

Tänk sedan att det visar sig att det på andra sidan av ön finns en närmast identisk grupp om tre personer: Andersson, Onsdag och Tisdag. Där är det Tisdag som tjänar två kokosnötter genom att spela på ett palmblad.

Då uppfinner Fredag ljudöverföringen. Med en metalltråd fäst vid tomma kokosnötskal kan man höra palmbladsmusik över flera kilometer.

Om vi tänker oss att Tisdag är en procent bättre än Robinson skulle Tisdag plötsligt vara bäst på en marknad med det dubbla antalet lyssnare. Han kommer att kunna tjäna fyra kokosnötter medan Robinson inte längre tjänar någon. Musikbranschen på ön har utsatts för en teknologisk chock som lett till en miniglobalisering en ”winner takes all-situation”.

Sammanfattning

Att en person kan vara en procent bättre och få en avkastning på den procenten i form av flera 100 procent mer i betalning indikerar att resurser koncentreras.

I nästa artikel ska vi titta närmare på teknologiska förhållanden i form av stordriftsfördelar som uppstår när det är svårt och kostnadskrävande att utveckla kunskap – samtidigt som produktionskostnaden är låg när kunskapen väl finns.

Om du vill följa denna artikelserie kan du följa oss på burenstam.se och på Facebook.


Få insikt, direkt i din inbox!

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.