Kunskapsekonomin

Kunskapsekonomin: Kompetensavkastning

ARTIKELSERIE: Detta är den femte artikeln i artikelserien ”Kunskapsekonomin”. Vi rekommenderar att du tar en titt på alla artiklarna här:

Kunskapsekonomin är nutidens revolution, skapad genom kommunikationsteknik och digital databehandling. Något som kännetecknar den ekonomiska utvecklingen, som vi kommer att ta upp i den här artikeln, är kompetensavkastning. Anledningen är det faktum att när både arbetsgivare och medarbetare för några generationer sedan var hänvisade till att söka och finna varandra på ett lokalt plan, står det dem nu fritt att agera både nationellt och internationellt. Eftersom både antalet potentiella anställda och möjliga arbetstillfällen ökar, ökar även chanserna för att en mycket bra matchning mellan kompetens och behov uppstår.

Föreställ dig en begåvad person för två generationer sedan. Vi kan kalla honom Nils, han bor i småländska Gnosjö och året är 1930. På den tiden var erfarenheterna lokala, liksom marknaderna. Nils kan vara smart, ivrig och nyfiken. Men han skulle bara kunna sälja sina färdigheter till företag inom några kilometers radie – inte till intressenter i Stockholm, Göteborg eller Malmö och absolut inte till någon i ett annat land.

Den dagliga arbetsresan gjorde han på cykel, eller kanske i en långsam bil på en ojämn väg. Också om han kunde vara villig att flytta, var han tvungen att skaffa information om jobb i andra städer. Arbetsannonserna fanns i tidningar, och tidningarna var lokala. Nils kanske aldrig fick veta att det fanns jobb att söka i närmaste storstad.

Och Nils hade definitivt ingen aning om att det fanns behov i New York City för någon med hans kompetens. Ett påhittat företag, NeedSmart i NYC, skulle inte ha känt till Nils existens. Och om de hade hört talas om varandra hade det varit ett nästan oöverstigligt problem att träffas.

Arbetsmarknaden blir global

Men 2018, kan en svensk ekonom, med det tänkta namnet Göran, som under flera år jobbat som vanlig forskare på Statistiska centralbyrån på rekordtid bli professor på ett amerikanskt prestigeuniversitet. Det börjar med att forskarna i Chicago läser en artikel, producerad av svensken, som de uppskattar. Kontakten sker lätt via telefon och e-post. Eller Skype. Billigt och snabbt kan den svenske statistikern sedan flygas över Atlanten för att hålla en provföreläsning.

Vi noterar att Nils och Göran – som vi tror har liknande förmågor – har ställs inför helt olika utgångslägen då de söker sig ut på arbetsmarknaden. Nils arbetsmarknad var lokal och mycket begränsad geografiskt. Görans arbetsmarknad är global och sträcker sig över tusentals kilometer. När arbetsmarknaden blir global ökar sannolikheten för bra matchningar mellan de färdigheter en person har och behovet hos ett företag. Vid bra matchningar ökar lönerna, detta innebär att sannolikheten för extremt goda ersättningar blir större.

Robotisering

Medaljens baksida är att medan de med färdigheter som digitaliseringen kräver och gynnar får stora möjligheter, kommer de med små eller obefintliga kunskaper att få stora problem.

Radiografen är ett utmärkt exempel. Länge kunde personer i denna yrkesgrupp tolka bilder och få bra betalt för detta. I den digitala världen har förmågan först outsourcats till lågkostnadsländer, och sedan lämnats till algoritmer. Baksidan av det globala sökandet efter möjligheter är att en del människor utesluts. De behöver lära sig nya färdigheter – och den lektionen kan ta tid, vara smärtsam och innebära att hela livssituationen måste omprövas.

”Digitalisering möjliggör migration, politisk infiltration och militärt spionage.”

Nästa artikel

Vi har nu granskat flera fenomen som karakteriserar kunskapsekonomin. I den avslutande artikeln lyfter vi blicken och sätter allt detta i ett större sammanhang.

Om du vill följa denna artikelserie kan du följa oss på burenstam.se och på Facebook.


Få insikt, direkt i din inbox!

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.