Generationsskifte från vaggan till graven

Ett generationsskifte är per definition en överföring av värden. Här är det lätt hänt att bara tänka på ekonomiska värden, men det är lika viktigt att föra vidare de grundvärderingar som ligger bakom det hela, och som gjort oss till de människor vi är.

Kanske bör du därför tänka på generationsskiftet som en livslång process – från vaggan till graven, där olika typer av värden överförs vid olika tidpunkter. Säg att du kanske är i 30-40-årsåldern med ett helt liv framför dig. Dina föräldrar kanske fortfarande sitter på kontrollen över företaget, och du är mer upptagen med att skapa värden än att fördela dem. Men ställ dig frågan; Vilka ska en dag överta allt efter dig? Vilken kunskap och vilka grundläggande värderingar är viktiga för att de ska lyckas? Hur kan du se till att de har de rätta egenskaperna?

Bygg generationsskiftet steg för steg

I figuren här nedan har jag försökt rita upp ett möjligt generationsskifte för en familj med ett familjeföretag. För ordningens skull: Detta betyder inte att barnen i framtiden ska äga eller leda företaget, och det kan vara något helt annat än dagens företag som de i slutändan tar över. Detta är heller ingen manual – bara en illustration på hur du kan tänka.

Prata med dina barn

Hur du uppfostrar dina barn blir alltså en viktig del av generationsskiftet. Vilka grundvärderingar du förmedlar (och lever efter), vilka valmöjligheter du ger och vilka de val de gör, kan vara av stor betydelse.

I en amerikansk undersökning från 2015 (T Rowe Price Parents, Kids, and Money Survey) svarade 18 procent av föräldrarna att de var mycket motvilliga till att diskutera pengar och förmögenhet med sina barn. Hela 72 procent var relativt motvilliga. Mer än hälften motiverade sina svar med att de inte ville skapa onödig oro, medan andra var tydliga med att det hela var något som barnen inte skulle behöva bry sig om.

Många är också oroade över att föräldrarnas förmögenhet ska bli en bromskloss och begränsa barnens vilja att skapa något eget. Frågan är om vi, trots goda intentioner, på detta vis bara sticker huvudet i sanden.

Ta kontroll över informationen

De flesta av oss har nog upplevt att barn ofta fångar upp mer än man tror. Du har heller inte kontroll över vad andra säger och gör. En klasskompis till din dotter kanske har fått höra att din familj har stora tillgångar. I de flesta fall är det antagligen bättre att din dotter får veta det via dig, än från någon i klassen. Då har du dessutom möjlighet att lägga fram budskapet på ditt sätt.

Jag tror därför att man ska börja tidigt. Det betyder inte att ett barn i grundskolan behöver veta exakt hur stor förmögenhet familjen har. Det kan istället få motsatt effekt och skapa onödiga utmaningar för barnet. Men jag tror dock att hon eller han bör få veta vad som krävs för att skapa värde och vilket ansvar som medföljer.

Innehållet och vilka formuleringar man använder måste dock anpassas till barnets ålder. För de allra minsta är bra berättande ofta det bästa sättet att kommunicera. De lite äldre kommer i större grad förstå fakta och varför saker är som de är.

Några exempel:

Små barn/grundskolebarn
Grundläggande värderingar som att alla människor är lika mycket värda, vikten av att skapa, att saker kostar pengar och vikten av att spara.

Äldre barn
Vår historia: Vad som har fört oss dit vi är idag. Besparingar och att allt inte går att köpa för pengar. Enkel privatekonomi.

Unga vuxna
Vårt ansvar som ägare av förmögenhet. Kunskap om verksamheten samt vad som krävs för att lyckas med denna. Egna möjligheter.

Vi fokuserar alltid på att inkludera dessa saker i vår planering tillsammans med familjer. Kanske kan det också dämpa några av de bekymmer som många har. Vi vill ju det bästa för våra barn, och på många sätt handlar det om att bidra till just det; att dina barn får det bästa möjliga livet – både medan du lever och efteråt.