Försenad finanspolitik i USA

Det är första gången sedan 1976 som en sittande president inte varit transparent med sin deklaration. Även de pågående utredningarna som kongressen krävt om tillträdande administrationens kontakter med Ryssland går att utnyttja som ett maktvapen för republikanerna mot den egna presidenten. Det återstår dock stora svårigheter när det gäller att få till en samlad uppbackning av de reformer presidenten vill genomföra bland de republikanska kongressledamöterna.

Första eldprovet utgörs av förändringen av ”Obamacare”. Alla republikaner vill ha en förändring av sjukvårdslagen men splittringen är djup om hur detta skall göras. Många republikaner är emot de mindre förändringar som diskuteras, de vill t.ex. inte ha nya personliga skatteavdrag för sjukvård, som i så fall blir ett nytt långsiktigt budgetåtagande. När det gäller den förväntade skattereformen har någon sådan inte gjorts sedan 1986 i USA, vid det tillfället tog den 2 år att förhandla fram.

På den penningpolitiska fronten har förväntningarna om en räntehöjning i USA med 25 räntepunkter, vid nästa möte i mars, ökat de senaste veckorna. I Europa är ECB oförändrat avvaktande. I Sverige har Riksbanken intagit en försiktigare linje än väntat. Trots stark tillväxt i Sverige och globalt är direktionen beredd att öka stimulanserna i det fall den politiska osäkerheten, i bl.a. USA och Storbritannien, påverkar utvecklingen av Sveriges tillväxt negativt. Inflationen har stärkts under hösten 2016 men direktionen varnar för att den tillfälligt kan komma att försvagas under de kommande månaderna. I januari blev utfallet för KPI 1,4 %, ned från 1,7 % i december.

Räntor

Trots starka indikationer om fortsatt stark tillväxt har de 10-åriga statsobligationsräntorna uppvisat en nedgång den senaste månaden. I USA är minskningen 10 räntepunkter, i Tyskland och Sverige är nedgången 25 räntepunkter. Därmed är långa räntorna nu sammantaget något lägre än vid årsskiftet vilket är anmärkningsvärt givet den starka konjunkturen.

även företagsobligationer har haft en positiv utveckling med en avkastning på knappt 3 % sedan årsskiftet för s.k high yield obligationer. Undantaget den positiva utvecklingen är obligationer inom Eurozonen, bl.a. Frankrike, Holland och Italien som fått något högre räntor till följd av politisk osäkerhet.

Dollarkursen har åter stärkts med 3 % under februari på förväntningar om en ny räntehöjning i mars. Pundet har försvagats med drygt 1 % i ljuset av mer motstånd mot processen för Brexit inom överhuset i Storbritannien.

Aktier

Det har varit en fortsatt stark börsutveckling under februari med uppgångar omkring 3 % i lokala valutor i USA, Europa och Sverige. Uttryckt i svenska kronor leder tillväxtmarknaderna sedan årsskiftet med en ökning på 8 % följt av USA med en uppgång på 5 %. Bolagsrapporterna har varit fortsatt starka med bättre vinsttillväxt och bättre orderingång.

Positivt

  • Global tillväxt starkare under senaste månaderna
  • Tillväxten i Europa över förväntan trots politisk osäkerhet

Negativt

  • Kinas stimulanser av ekonomin kan eventuellt minska under 2017
  • USA bidrar till stor ovisshet kring framtida importtullar

Slutsatser

Den tillväxtbefrämjande finanspolitiken i USA ser ut att försenas och kommer inte kunna påverka ekonomin positivt under 2017. Osäkerheten om USA skall minska sitt handelsunderskott genom eventuella tullar, är fortsatt stor. Global tillväxt är fortsatt robust och utgör tillsammans med låg inflation ett idealtillstånd. Detta kan dock förändras med nya förutsättningar för global handel. Vår rekommendation är neutral aktievikt i förhållande till normal allokering samt en högre andel företagsobligationer med hög risk s.k. high yield.

Ränteföljsamhet: Svenska obligationer underviktas till förmån för penningmarknad. Slutsats: Undervikt

Kreditrisk: Allokering på 25 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Övervikt

Svenska aktier: Normal exponering mot svenska aktier. Slutsats: Neutralvikt

Globala aktier: Normal exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Neutralvikt

Trots stark konjunktur data under februari månad har 10-åriga statsobligationsräntorna uppvisat en nedgång, med 8 räntepunkter i USA till nivån 2,39 %, med 26 räntepunkter i Tyskland till nivån 0,21 och med 23 räntepunkter till nivån 0,53 i Sverige. Sammantaget är de långa räntorna nu något lägre jämfört med nivåerna vid årsskiftet, vilket är tvärtemot tidigare förväntningar om högre räntor under 2017. Dollarn har åter stärkts med 2 % under februari till nivån 1,06 mot euron, och med 3 % till nivån 9,02 mot kronan. Sedan årsskiftet är valutaförändringarna i stort sett oförändrade i och med detta. I USA finns nu en stark förväntan om en höjning med 25 räntepunkter vid nästa FED möte i mars. I Sverige lägger Riksbanken troligen om penningpolitiken mot höjningar under andra halvan av 2017.

Börsutvecklingen har varit fortsatt stark under februari med nya börsrekord i S&P 500, Dow Jones och på Nasdaq i New York. Uppgången under månaden blev i svenska kronor 5 % i USA, 3 % i Stockholm och 4 % för tillväxtmarknaderna. Hittills i år är tillväxtmarknaderna upp 8 %, USA 5 %, Europa 2 % och Stockholm 4 % i svenska kronor. Brent oljan är stabil på 56 dollar per fat, något ner sedan årsskiftet.