Finanspolitik ersätter penningpolitik som drivkraft

Amerikanska börserna kan fortsätta stiga framförallt om marginalerna ökar med en förväntad ökad aktivitet i ekonomin. Men trots positiva utsikter finns nu en större osäkerhet om inflationsutvecklingen.

Höjs temperaturen i ekonomin till följd av reformen blir sannolikheten för högre löner och högre inflation större. Detta leder till ett högre behov av räntehöjningar vilket i sin tur kan öka risken för en lågkonjunktur längre fram om ett antal år. Lyckas USA öka tillväxten utan att framkalla ett utökat behov av räntehöjningar kommer detta inspirera till fler skattesänkningsreformer även inom Europa. Vi är försiktigt positiva till att USA kommer öka tillväxten initialt men anser att riskerna för en djupare lågkonjunktur längre fram samtidigt har ökat.

Räntor

Stort sett varit oförändrade i USA men stigit runt 20 räntepunkter i Tyskland och Sverige. Något större rörelser har skett i de kortare löptiderna där 2-åriga statsobligationsräntan i USA har stigit 70 punkter medan samma löptid i Tyskland har stigit 14 räntepunkter. I Sverige har däremot 2-åriga räntan uppvisat en nedgång med 24 punkter som en reaktion på Riksbankens alltmer avvaktande inställning till räntehöjningar under året. USA:s räntehöjningar på totalt 0,75 % under 2017 till nivån 1,50 % har påverkat 2-årsräntan med ungefär lika mycket men lämnat den 10-åriga räntan oförändrad. Det kan bero på en lägre inflation än förväntat i USA under året men kan även tolkas som att räntemarknaden tar höjd för en annalkande avmattning i den amerikanska ekonomin. Under året kommer FED fortsätta avvecklingen av sin omfattande obligationsportfölj vilket tillsammans med högre inflation borde bidra till att långa räntorna åter stiger något. I Europa kan de långa räntorna stiga 50 till 100 punkter mot slutet av 2018 då tidpunkten för den första höjningen från ECB, enligt prognos 2019, börjar närma sig. Den bästa avkastningen för räntefonder har under 2017 varit företagsobligationer där ränteskillnaden mot statsobligationer minskat både för högre och lägre kreditkvalitet.

Aktier

2017 blev ett år med stark börsutveckling globalt. Bäst gick tillväxtmarknaderna, +30 % uppgång i lokala valutor med Kina och Indien i toppen. Även USA gick starkt +21 % men p.g.a. dollarförsvagningen, -14 % mot euron, hamnade avkastningen i svenska kronor marginellt under Stockholmsbörsens avkastning på +10 %. Europa slutade på +13 % i svenska kronor. Vinstförväntningarna globalt ligger på +10 % för 2018, med Kina på +14 % och Indien på +22 %. Under 2017 var merparten av börsuppgången driven av vinsttillväxten på ca +14 % globalt. Så länge lönerna ökar långsammare än tillväxten i BNP kommer företagens marginaler och därmed vinsterna att fortsätta öka.

Positivt

  • Global tillväxt är synkroniserad och fortsatt stark
  • Stark tillväxt i Europa omfattar alla delar utom UK

Negativt

  • Osäkerhet om USA:s framtida handelspolitik
  • Penningpolitiken behöver fortsätta stramas åt i USA

Slutsatser

En hög global tillväxt förväntas fortsatt under 2018. Till optimismen bidrar även förväntningar om en högre tillväxt i USA till följd av skattereformen. Om tillväxtförväntningarna kan infrias samtidigt som inflationen endast långsamt stiger inledningsvis ökar sannolikheten för fortsatt stark vinsttillväxt i företagen, vilket kommer ge aktiekurserna stöd. Vi behåller för närvarande vår rekommendation neutral aktievikt i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.

Ränteföljsamhet: Inom svenska obligationer överviktas obligationer med kort räntebindning. Slutsats: Neutralvikt

Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Neutralvikt

Svenska aktier: Normal exponering mot svenska aktier. Slutsats:Neutralvikt

Globala aktier: Normal exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Neutralvikt

De långa 10-åriga statsobligationsräntorna uppvisade små rörelser under december och även under 2017 som helhet. I USA var tioåriga obligationen under året oförändrad på nivån 2,40 % medan såväl Tyskland som Sverige visade en uppgång med 22 räntepunkter till nivån 0,43 % respektive 0,78 %. I USA kommer räntehöjningarna fortsätta under 2018 och i dagsläget lutar det mot att Sverige, enligt Riksbankens egen utsaga, kommer inleda en första höjning i mitten av året. I Europa som har betydligt mer ledig kapacitet inom de flesta ekonomier förutom i Tyskland kommer ECB enligt prognos dröja med räntehöjningar till en bit in på 2019. Dollarn försvagades -14 % mot euron under 2017, kronan stärktes +10 % mot dollarn och försvagades -2 % mot euron.

Börserna fortsatte upp med någon procent i lokala valutor under december, undantaget var Stockholmsbörsen som föll drygt -1 %. Under helåret steg tillväxtmarknaderna med +30 % i lokala valutor följt av Japan med +25 % och USA +21 %. P.g.a. dollarförsvagningen under året blev börsuppgången i svenska kronor inte lika anmärkningsvärd för USA. I svenska kronor var tillväxtmarknaderna upp +24 %, Europa +13 %, Stockholmsbörsen +10 % och USA +9 % under 2017. Brentoljan avslutade året starkt med en uppgång på +5 % under december och under helåret 2017 summerade uppgången till +18 %.